torsdag 30 juni 2016

Let it go

Tyst har varit här.
Vet egentligen inte varför.
Midsommaren kom, planerna gick igenom och jag firade en super midsommar med en massa härliga människor.
Lördag utgång med finaste Emilia, som jag även fick mysa med under natten.
Söndag utfärd till Karis, där mommo och mofa bjöd på mat.
Ny vecka och jobb med bästa kollegorna.
Tränat, tränat, tränat och tränat.
Varit ut och gå med bästa Sandra, tränat, jobbat, varit på en och två kalla och dragit en tisdagsfylla.
Varit ut i skogen och lyssnar på vargarna som ylat.
Hela tiden någonting, och det är jag tacksam för.
Har försökt arbeta med mig själv mentalt, men det går nu som de går.
Upp och ner hela tiden.
Tränandet håller en någorlunda vettig.
Träningen och en striktare kost har också gjort att jag tappat en del onödig vikt.
Kläderna är lösare, bältet kan dras till, kläder som inte passat passar nu etc.
Nu kämpar vi vidare liksom.

Trappträning förra torsdagen tillsammans med Sandra.


Midsommar <3

Kuliga typer!

Midsommar = skrattfest

Morgonen efter midsommaren var vi ute med Emilia och matade heppona!

Emilia hade varit lite stygg!

På lördag var det utgång med denna fina som gällde <3

Gick bra som vanligt.
Älskar min playsuit, hihi.

Söndagen till ära fick jag vakna upp bredvid denna snygging!

Mommo och mofa bjöd på kaka.


Tisdagsgött som slutade i tisdagsfylla.
Onsdagens räddare i nöden!

Volley med boysen och denna härliga brutta på onsdagkväll - härligt!

Skogspromenad.

onsdag 22 juni 2016

Too good

Hej på er!

Dagarna flyger förbi, och det känns som om jag får en massa gjort.
Är som en liten housewife och typ byker, torkar damm, dammsuger och plockar upp hela tiden.
Hatar ju egentligen stök, och nu får jag själv ta ansvar för om det blir råddigt.
Vilket passar mig ypperligt.
Sen blir det mycket träning, då jag inte vet vad annat jag skall fylla upp dagarna med.
Har så svårt med all dö-tid, så gör allt för att inte bara ligga hemma och dega.
Träffar, jobb och allmänt kaffedejter är också en del av livet just nu.
Fint så.

Midsommaren är också på intåg, och jag håller tummarna på att mina planer ska gå igenom.
Vill ju fira min midsommar med så många fina typer som det bara går, så förhoppningsvis är det så det också går.
Det borde jag veta senare idag.
I vilket fall som helst så tänker jag njuta till max, för detta är sista "lediga" veckan.
Sen är det regelbundet jobb som gäller.
Tror det kommer bli helt awesome, då man har bästa arbetskollegorna ju!
Kan inte klaga alltså.

Nu finns det dock lite vuxengrejjer som bör skötas (räkningar wooop...), så ha de gött!

PUSS!

Hittar tillbaka till mig själv, bit för  bit.

Kaffe med finaste Josse <3

måndag 20 juni 2016

Sing me to sleep

Alltså livet är allt konstigt.
Människan är allt konstig.
Fortfarande känns det som om allt är upp-och-ner, men tillika lyckas jag finna en del stunder att glädjas åt.
Hur kan man gå från helt sönder till halvt lycklig på en så kort stund?
Förstår inte.

Men till det som jag blir glad av just nu.
Alla mina fina vänner är värda sin vikt i guld, samt min familj.
Har haft besök i lägenheten alla dar sen jag flytta in, och det känns så skönt att veta att du inte är ensam (fast man ibland är det),
Veckoslutet var också helt bra, och jag hade tur att få sovsällskap av världens bästa Emilia under helgen.
Mys!
Denna måndag har även den varit fin, då jag kunnat hjälpa fammo städa, umgåtts med bästa systern min och tränat en kanonpass på gymmet!
En massa endorfiner har pumpat runt i kroppen.
Nu siktar jag in mig på att morgondagen skall även den bli bra.
Ha det gött!

Vi gjorde en promenix idag med finaste syster.

Vi gick ut till Högholmen, för att bara sitta och fundera på allt.

Två favoriter på en och samma bild <3

Lördagen var kul, och vad annars när man umgås med bl.a denna tös?

fredag 17 juni 2016

Morgonstund

Klockan är inte mycket, men pigg och alert är jag redan nu.
Var faktiskt tvungen att stiga upp tidigare idag, då jag inväntade besök.
Det visade nämligen sig att rören i diskhon (eller hela det där systemet) är genomruttet, och att det blir lite större projekt av det hela.
Ni vet så där när man bott två dagar på ett ställe och allt bara faller sönder.
Så typiskt känner jag.
I alla fall så kom rörmokaren hit för typ 45 minuter sen, och nu är det värsta bullret i köket.
Väntar på att jag kan gå in och koka lite kaffe, så att man skulle kunna piggna till påriktigt.
Har ett gympass som väntar bara rörmokaren är färdig, innan min mommo och mofa kommer till kämppän för att hjälpa till med mer tekniska saker.
Tur, säger jag bara, att man inte är ensam i den här världen!
Då skulle jag ju bo i en jävligt mörk och tråkig etta, hah!

Något kul som jag la märke till var besöksrekordet igår.
Roligt att så många hade hittat hit till min blogg!
Det är väl alltid spännande att läsa när någon går igenom en tuffare tid i livet, lite skvaller liksom.
Skojja.
Nä men ni är så varmt välkomna så!

Nu tror jag dock att jag måste få i mig det där kaffet.
Känns som om ögonen håller på att trilla ur huvudet, och om jag skall orka med denna fredag så är det bäst att få lite energi direkt från morgonen.
Ha det gött!

Maduskan var på besök igår och det var GULD <3

Till kvällen kom även Emilia, och det var också GULD <3

torsdag 16 juni 2016

Do it today. Do it for you

Har märkt att tränande är nog nu det som gör att jag orkar kämpa vidare.
När allt annat känns som om det faller ihop, så är det ändå jag som styr hur hårt och vad jag tränar.
Jag har liksom kontroll över det.
Och jag tror det är viktigt att ha ens en liten känsla av kontroll när det känns som om resten av världen är okontrollerbar.
Då har du nåt av klamra fast dig vid när det känns så.
En form av trygghet liksom.

Tidigare började det nästan kännas jobbigt att stiga upp och cykla till gymmet, men nu är det nog det jag ser fram emot om dagarna.
Att röra på mig, släppa allt annat och bara fokusera på att pressa mig till det yttersta känns bra just nu.
Jag gillar läget.
Dagens pass gick dessutom mycket bra, och även om jag fasade lite för de intervaller jag brukar köra, så gick de som smort och kroppen kändes stark.
Den känslan lever jag länge på.

Nu blir det dock lite annat program, då diskhon (rören) gått sönder, och det springer gårdskarlar samt rörmokare här av och an.
Senare kommer Madde på besök, följt av familjen och sen ännu Emilia.
En dag alltså omringad av de finaste människorna.

Ha det bra!

True that.

Fick höra att jag såg mindre ut - perfekt motivationsboost.

onsdag 15 juni 2016

Hurts so good

Den är konstig den där känslan.
Känslan av ensamhet.
Vet inte om jag tycker det är helt okej, eller om det är det värsta man kan känna.
Är ju egentligen inte ensam (har ju världens finaste vänner), men kontrasten till hur jag levt mitt 23åriga liv är ändå enorm.
Men man får ju inte klaga.
Herregud det finns ju faktiskt folk som har det värre.
Och ändå sitter jag här med världens klump i magen.
Har dock hittat ett sätt att bli av med alla negativa känslor, och tänker köra på det tills allt är över.

Igår var det alltså flytt, och om man inte var ett känslomässigt kaos före så blev man efter det.
Sitter nu här i min nya lägenhet, har det bra, men ändå känns allt inte okej.
Hade bästa Josse och hjälpa mig städa, och är så innerligt tacksam för det!
De små sakerna liksom.
Men jag vet inte, det är svårt.
Det är så förbannat svårt att få nåt slags grepp om allt.

Nu skall jag ut och lufta alla dessa tankar och känslor på en promenad.
Kan inte sitta instängd här längre.
Sköt om er!

 Nuläget av en del av lägenheten.

måndag 13 juni 2016

Don't drown your heart

Här igen.

Bloggen får nu stå som ett plank för mina känslor, för vet inte vart jag annars skall sätta dem.
Den som inte vill läsa får helt enkelt sluta komma in här nu på en stund.
För så sönder är jag.
Har försökt visa upp en fasad av att allt egentligen är helt okej, och på sätt och vis har det varit det.
Har typ inte känt någonting alls, och då tolka jag det som om vi nog gjort rätt beslut.
Men igår bröt jag samman totalt.
Efter lördagens händelser var det som om någon tog ut mitt hjärta från kroppen och slängde det i väggen så det gick i tusen små bitar.
Känslor som jag inte visste att jag hade bubblade till ytan, och det var en söndrig brud som traskade hem för att sova under lördagnatten.
Ensam.
Söndagen kom och jag visste inte vart jag skulle vända mig.
Instinkten var direkt att ta lite saker och fly, lämna allt bakom och bara åka långt bort härifrån.
Hela dagen var ett ända blurr av känslor, och jag visste inte hur jag skulle överleva.
Det låter så jävla sjukt, så svagt, men det är sanningen.
Kvällen kom och det gjorde bara saken värre.
Nu känns det som om jag inte vet nåt mer, och jag vet inte om jag orkar.

Jag vill ju vara som förut, glad och lycklig med livet.
Men det går inte, jag kan inte ens hålla upp fasaden mer.
Känner igen den här ångesten, klumpen i magen, från några år tillbaka.
Jag är inte starkare nu, fast jag själv trodde det, och det gör mig rädd.
Just nu vet jag ingenting, känner alltför mycket och sitter fast i något slags mörker.
Det är så lätt att säga att allt blir nog bra, men jag kan inte tro på det just nu.
Orkar inte höra det.
Vill inte höra det.
Jag måste bara komma fram till hur jag skall gå vidare.
Men det är svårt.

onsdag 8 juni 2016

Sanningens minut (långt och personligt inlägg)

Hej vänner.
Nu kommer jag att ta och förklara varför här har ekat tomt i flera veckor.
Jag brukar ju inte vara den som lämnar bloggen åt sitt öde, men nu kunde det inte hjälpas.
Många har kanske redan räknat ut vad det kan vara, och andra har fått reda på det på andra sätt, men sanningen är ändå den samma.
Jag och Tobias har bestämt att gå skilda vägar.
Det har inte varit bra på en god stund, och efter lite diskussion så kom vi fram till att vi måste gå skilt.
Åtminstone se hur det känns, har vi växt ifrån varann eller finns det känslor kvar någonstans gömt?
Så vi avslutar det som vänner, vilket känns skönt.
Man vet ju inte vad framtiden bär med sig?

Har desperat försökt hitta lägenhet de senaste veckorna, men har inte haft så god tur.
Förrän nu.
Bostadsmarknaden på Facebook är helt galen, och hur jag än försökte så fanns det alltid någon annan som hann före.
Så jag provade på lite andra metoder (lika som när vi sökte lägenhet i Åbo), och tror ni inte jag hittade en perfekt?
En sviiiiiinbillig, ganska stor (för att vara en etta) och perfekt belägen etta väntar på mig till nästa tisdag.
Är väldigt excited, tillika som det är något nytt och spännande för mig.
Har aldrig bott på egen hand utan kämppisar, så skall bli intressant att se hur jag klarar mig.
Skall nog bli bra.

Under den här tiden har jag dock sovit hos Josse (tack <3) när det varit jobbigt eller på soffan hos Tobias.
I början var det extra jobbigt med allt, och alla känslor kändes kvävande, men nu känns det redan bättre.
Blev för mycket av allt, och jag har inte känt igen mig själv på en tid.
Men det skall väl förhoppningsvis ändra nu.
Är liksom ledsen och glad på samma gång, och det fuckar ganska hårt med en.
Sommaren är ju dock på kommande, och jag tror det kommer bli riktigt bra.
Har redan haft sjukt kul med en massa fina vänner, och hoppas på att allt kommer fortsätta i samma stuk.
Så för att i framtiden även kunna minnas allt så kommer här nu en bildboom på allt som hänt den senaste tiden.

Sköt om er babes!

27.5 var det dags för Sjundeå Cup, och jag var verkligen supernervös!
Men flickorna var duktiga, och trots att jag inte var i närheten på deras nivå, så hade jag kul!

Efter fredagens matcher blev jag hos Madde och mysa.
Så härligt att spendera tid med denna brud <3

Sist och slutligen gick det riktigt bra för Österholms brudarna, och jag är så stolt över dessa tjejer!
Kvällen avslutades hos Ellen, och ännu senare Ettan.
Prima!
På söndag (28.5) var det dags för flytt från Åbo...

Hela familjen var med, och där var det sen slut på ett kapitel i livet.
 Den dagen åt vi gött och hade det bra...

De två sista dagarna i maj, och första juni, var tre tunga dagar.
Många tårar och mycket mörker.
Onsdagen 1.6 satt vi på Alban med världens bästa Josse och bara pratade.
Tacksam <3


Under tiden tröttnade jag på utväxten, och säkert
som en nystart blev det igen en ljusare lugg.

På fredag blev det en helkväll med denna fina brud <3
Vi spelade tennis i närmare två timmar, och det var hur kul
som helst!

Efteråt belönade vi oss med ett dopp i det blå och lite filmmys.

Lördagen kom och det blev en spontan kväll för hela slanten!


Blev bl.a båt-häng med en hel massa roliga typer.

Kärlek <3

Ännu mera kärlek!

Alban var the place to be, innan någon lurades oss till Ettan, där det sen igen var fest för hela slanten.

Denna vecka har börjat med jobb, mera jobb, träning och nu en jävlig
flunssa.
Men bara uppåt härifrån känner jag!

fredag 3 juni 2016

In the dark

Hejjsan!

Ber en massa om ursäkt för tom blogg, men det har hänt en del grejjer som gör att jag måste pausa lite.
Inget är som det brukar, och det kommer ni säkert märka snart.
Tills dess så tar jag och försöker reda ut allting.

Sköt om er,

PUSS!