onsdag 6 september 2017

Det där med blodprov

Godkväll bloggen!

ÄNTLIGEN har jag vaknat från min lilla dvala, eller så känns det nu iallafall.
Har fått en hel massa gjort sedan måndagen, mer än vad jag gjort de senaste veckorna tror jag!
För början av veckan var minst sagt katastrofal (steg upp kl. 18 från sängen på måndag kröhöm), så förväntade mig inget från denna vecka.
Men hah!
Den känslan när du plötsligt har fått in ordentliga träningspass, kompishäng, fixat i lägenheten, fixat ärenden och förberett saker för resan som du inte orkat ta itu med förrän nu.
Har nu beställt både pass och Mastercard, satt mig på paus från gymmet och fixat vaccin nr. 2.
Kanske inte världens längsta lista, men när du inte ens orkar stiga upp från sängen för att typ diska, så känns det ganska bra att få lite stuff fixat.

Tränandet löper igen!

På dejt med världens bästa igår<3

Nå anyway.
Tänkte berätta om nåt som hände idag, som aldrig hänt mig tidigare.
Har ju varit sjuk nu i snart sex veckor, och trots att det kanske blivit bättre så har jag inte blivit helt frisk.
Lungorna är till skit, rösten rosslar och näsan rinner.
Så mamma bestämde att nu får det räcka (måste ju bli frisk före jag far) och bokade läkartid etc. åt mig.
En del av detta var att ta blodprov, vilket jag gjort otaliga gånger under detta år.
Inget nytt eller skrämmande alltså.
Nå, kvinnan slår nålen in i vänstra armen min, vrider nålen runt ett par varv då inget blod ville uppenbara sig och konstaterar ett "nehepp" ingen bra blodåder där trots att det verkade så.
Vi byter arm, jag tittar fortfarande bort när hon slår in nålen i min högra arm och börjar vispa runt.
Har som sagt inte problem med blodprov (eller har aldrig haft), men nu blir jag plötsligt kallsvettig, illamående och likblek.
Jag stänger ögonen, lutar mig framåt och sätter huvudet i handen, för det känns som om jag håller på att kasta upp.
Sköterskan förstår direkt allvaret, tvingar mig att lägga mig bakåt innan jag tuppar av.
Vaknar till, 8 rör blod senare, med fötterna på en stol och en trip på intåg.
Får gå in i rummet bredvid, sörpla på min trip och vila upp mig en stund innan jag får åka iväg igen.
Har ingen jävla aning vad som egentligen hände, men tyckte det var konstigt as fuck...
Superhärligt dock att personalen på labbet förstod grejjen, och hjälpte till när jag var som ett frågetecken till situation.
Så kan det gå liksom.
:D

Tuitui, synd om mig juuh, hah!

Nej hörni, nu skall jag göra nåt vettigt innan det hinner bli torsdag.
Sköt om er,

PUSS!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar